Kategori: Hieronymus

Under den senaste tiden har här en riktig vetemjölspanik varit rådande. Folk har köpt om sig med vetemjöl, somliga ha lagt sig till med ända till två säckar. Man blir nästan arg, när man märker hur folk av oförstånd ur nästan normala förhållanden framskapar så att säga kristider. Vad har resultatet blivit av detta köpande? Jo, kvarnarna och försäljarna av mjöl ha sett sig nödsakade att införa ransonering av mjöl, eller den föreskriften att man måste inköpa en lika stor kvantitet rågsikt som vetemjöl. Detta är till stort men för den köpande allmänheten på landsbygden, som för husbehov odlar den råg som behöves. Dessa se sig kanske nu nödsakade att reda sig utan vetemjöl i hushållet, emedan de ej kunna köpa båda mjölsorterna med de höga priser, som nu är rådande. Räcker den nu från den första i denna månad tillämpade förordningen länge, torde ett allmännt missnöje börja göra sig gällande bland bondeklassen. En förordning, som borde tillämpas vore den, att handlandena ej finge försälja hur stora kvantiteter vetemjöl som helst till de personer, som begära att få köpa säckvis, men detta skulle man ha börjat med förut. Tidens tecken utvisa, att vi kanske stå inför samma förhållande som hösten 1916.

En prisförhöjning som ej mötts med blida ögon är det höjda sockerpriset. Det ginge välan, om det vore de sockerkvaliteer, som gingo att köpa i "den gamla goda tiden", men nu är det ju endast de undermåliga kristidskvaliteema.

När jag nu liksom har givit mig till en prisexpert för en stund, kanske jag får nämna att slaktdjurspriserna har den senaste tiden visat ett oavbrutet fallande. Prisen på kalvskinn äro däremot mycket höga, tio och tolv kronor betalas för sådana. Även priserna på livkor hålla sig i höjden fortfarande, kanske beroende till största del på den rika tillgången på hö. Smörpriserna ha den senaste tiden varit i sjunkande. F.n. betala ortens uppköpare 5:25 och t.o.m. mindre ibland.

Så till sist en kollegial hälsning till "en Janne på Kläppen", och "En Olle i Skogsbryne", som under den senaste tiden i denna tidning ha börjat hjälpa mig att hålla vid makt nyhetsförmedlingen från vår by eller Tavelsjöbyigda, som ni säger. Dessutom en hälsning till Heinolus, som i Umebladet har börjat att skriva brev från Tavelsjö.

Lycka åt er alla tre och förresten alla andra, önskar
Hieronymus

Innevarande vinter är just inte att berömma för någon särdeles gynnsam väderlek. Ofantligt snörik är den och ännu torde i detta avseende måttet ej vara rågat. Det snöade tjugondag Knut, och gamla märken säga att om det snöar denna dag, ha vi att vänta tjugo urar till.

För dem, som ha timmeravverkningar, ställer den myckna snön till mycket arbete med vägar, likaså är det otrevligt arbeta med huggningen till följd av den mängd snö och is, som hopat sig i träden. Skogen far även illa av snön, som nedtynger och avbryter grenar och toppar, helst när stark storm är rådande. Några stora timmerdrivningar äro denna vinter ej å färde.

Den stundande tiden synes skall bli en kristid för bönderna. Allt vad de producera till avsalua sjunker i pris, medan det de behöva köpa stiger. Särskilt beträffande klädesmarknaden synes stark prisstegring förestående. Järnvarorna tyckas likaledes snarare stiga i pris än falla. De som inbillade sig att när kriget slutade allting åter skulle återgå i sina gamla gängor ha blivit grundligt besvikna. Man måste se tiden an med lugna blickar. Kanske på en tid av 5 á 10 år någorlunda drägliga förhållanden åter ha inträtt. Förr torde det ej vara lönt att hoppas på bättre tider.

Rödå föreläsningsförening har för vårterminen 1920 följande program: den 5 febr. redaktör I. Österström, Härnösand: "Bland kämpande folk i världskrigets sista timmar"; den 22, febr. läroverksadj. Carl Cederblad, Umeå, dubbelföreläsning om Sörmland, det leende landet"; den 3 mars intendenten Ragnar Jirlow, Stockholm: "Hur Sverges allmoge byggt och bott tiderna igenom"; den 21 mars red.-sekr. Axel-Magnus Carlsson, Umeå: "Östergötland, natur, folk och näringsliv"; den 8 april docenten Efr. Briem, Lund: "Människans behov av religion"; den 17 april direktör Edvin Westerlund, Brattby: "Jordens krav på sin man"; den 18 samma föreläsare och samma ämne i Tavelsjö folkskola. Så kommer komminister Gust. A. Grubbström, Vännäs, att hålla föreläsning över ämnet "Buddha, den störste av Indiens heliga". Denna föreläsning var utsatt till den 25 januari men blev framskjuten på obestämd tid. Jag vill här passa på och uppmana till allmänt besök av de värdefulla föreläsningarna! Bliv även medlem i föreningen och stöd den i dess arbete och kamp för allmän upplysning! Medlemmars årsavgift är blott tre kronor. Då har man fritt inträde till alla föreläsningar. Om det skulle finnas någon med ett ömmande hjärta för denna föreläsningsförening, som ville räcka sin hand till hjälp genom att bidraga med kontanta medel mottagas även dessa med stor tacksamhet, ty föreningen har att kämpa med ekonomiska svårigheter, särskilt skjutsarna ställa sig synnerligen dyrbara genom ortens avlägsna läge från järnvägsstationer samt andra föreläsningsföreningar. Men viljan är god hos de nuvarande medlemmarna, så att föreningen kommer nog att kunna klara sig.

Det ohyggliga väder, som under lördagen och söndagen varit rådande, har tillställt än den ena och än den andra förödelsen. På lördag kväll slocknade det elektriska ljuset helt plötsligt och har ej i skrivande stund återkommit. Telefonledningarna äro också ramponerade på flera ställen. Den oerhörda mängd snö, som fallit, har hopat sig i meterdjupa drivor, för det mesta på gårdar, varför somliga äro nästan isolerade. Ett drygt göra torde bortskaffandet av snön bli. Ett allmänt önskemål är nu hos befolkningen att blidväder bleve något körföre å vägar samt den djupa snön i någon mån sammansmälte.

Hieronymus

Den 17 december 1919, professor Portas dag, är nu lyckligt och väl förgången. Intet märkvärdigt hände i våra trakter, dagen var mulen som en annan vanlig midvinterdag. Hos somliga människor hade nog den tanken fäst sig, att det skulle inträffa något uppseendeväckande. En del personer hade börjat se en mörk fläck på solen en hel vecka i förväg, de sade åtminstone så. Om den solfläcken existerat blott i skådarens fantasi eller i solen kan jag ej avgöra.

Ett synnerligen gott före har under den senaste tiden varit rådande. Därför har också ett rörligt liv rått å våra vägar med körslor hörande till hem och gård. Ovanligt lugnt är det denna vinter med förtjänsterna i skogarna. Det har berättats att efter Tavelån ej en enda stock denna vinter kommer att framköras.

Julen närmar sig med raska steg. I hemmen råder en febril brådska för att kunna få allt i ordning till jul. Intet i matväg torde denna - sedan 1913 första fredsjul - behöva sakna. I matväg har ju julen sina traditioner. Nu finns det ju både fisk och fläsk, gryn och rågsikt, dessa för en jul så viktiga faktorer. Så till sist torde det elektriska ljuset i högsta mån bidraga till att göra denna jul till en glad jul.

En god och glad jul med matlust och glädje samt ett i allo lyckosamt nyår med hälsa och välbefinnande, tillönskas både vänner och ovänner, kända och okända, unga och gamla av.

Hieronymus

Kung Bore har nu gjort sitt intåg i våra bygder på renaste allvar. Dagarna äro mörka och kulna, ruskiga och snörika. En ganska sträng köld rådde dock en längre tid innan snön kom detta till ovärderligt gagn för de som under vinterns lopp ha att färdas över sjöar och myrar, vilka nu tillfrusit fullt bärkraftigt.

En tjuvskyttehistoria har de senaste veckorna varit ett allmänt samtalsämne. Älgen skulle ha skjutits strax intill Högland på aftonen den 15 oktober och under påföljande natt bortförts. Spåren i snön kunde följas till Umeå - Degerforsvägen. En annan älg skulle samma dag ha fällts invid Jäktande i Vännäs socken. Historien är i sitt slag sällsynt i våra trakter på den senare tiden.

Fredagen den 21 dennes höll kapten Ernst Liljedahl föreläsning i Tavelsjö folkskola över ämnet: Livets mening. Ämnet var kanske det allra bäst valda. Föreläsaren började med att det funnes två åskådningar om livets mening, nämligen: den materialistiska och den spiritualistiska. För att få den rätta åsikten om livets mening måste man begagna sig av den spiritualistiska. Föreläsaren framhöll vidare huru som människans andeliv var att likna vid ett träd, varav grenarna utgjordes av det sköna, arbete, lycka, glädje m. fl. Själva stammen måste dock bestå av godhet och kärlek till det idel goda. Föreläsaren avslutade sin gedigna föreläsning med att citera Victor Rydbergs minnesrika ord: Vad rätt du tänkt, vad du i kärlek vill, o.s.v. Föreläsaren avtackades med en ihållande applåd från den till ett 125-tal uppgående publiken.

Föreläsningen var den första som hölls i Tavelsjö för höstterminen, de andra föregående ha hållits i Ytterrödå, där det största antalet av medlemmarna inom Rödå-ortens föreläsningsförening äro tillfinnandes. Varför icke bilda en föreläsningsförening i Tavelsjö så att man ej behövde resa den långa vägen till Ytterrödå för att åhöra föreläsningarna? Tavelsjö är en så pass stor by att den kunde bilda en förening själv, blott intresse funnes. Nämnas bör att den nu omtalade föreläsningen var besökt av personer som trotsat både den dåliga väderleken samt ända till en och en halv mils väg. Hos sådana personer finnes intresse för en föreläsning.

Hieronymus

En epidemi har denna höst härjat i våra trakter nästan lika hänsynslöst som spanska sjukan härjade i fjol höstas. Epidemien har dock inte haft sådana sorgliga verkningar som fjolårets, tvärtom. Epidemiens namn är - giftas. Icke mindre än sex par ha inom två månaders tid ingått äktenskap i Tavelsjö och dess omnejd. De flesta av dessa nygifta ha hugfest minnet av sin vigseldag, med ett bröllop efter gammaldags sed och bruk. Bröllopen ha under den nu tilländagångna krigstiden med ty åtföljande ransonering måst få vara. Men nu när allting är fritt igen, har den förut brukliga seden åter kommit till heders. Bröllopshögtidligheterna ha varit besökta av en mängd åskådare på varje plats, detta också en gammal sed.

Något mera nytt som händer och sker i våra lugna bygder har jag ej för tillfället att tala om, men skall jag innan jag sätter punkt beröra ett Tavelsjö-brev i Västerbottens-Folkblad för den 30 oktober, undertecknat "En yngling". Omnämnda brev innehåller just inga nyheter - i viss mån likt detta brev. Brevet handlar från början till slut om mig och mina skriverier i denna tidning. I mitt förra brev råkade jag vidröra en för "En yngling" ömtålig punkt, nämligen om bolsjeviklärornas predikande i våra trakter. Förut hade han "uppskattat" mig för mina snälla skriverier och beundrat mig emedan min "beskedlighet klätt min så bra". Tänk ändå, att få bliva uppskattad och beundrad av "En yngling". Nog är det väl dumt att missköta sig så att all kärlek är puts weg. Huru göra för att återigen kunna komma så långt, att "En ynglings" ögon kan skåda mig med behag? Kanske genom att läsa Folkbladet som "En yngling" gör det: läsa varje nummer från första till sista sidan flera gånger och för varje gång tycka att allting är nytt, gläfsa och skriva öppna brev i Folkbladet till personer, som genom lyckade affärsföretag hopsamlat någon förmögenhet på några tusen kronor. Kanske då åter Hieronymus blir uppskattad och beundrad av "En yngling". Får väl försöka, men torde nog misslyckas i båda fallen, få underbetyg i både läsning och skrivning. Såg även i brevet att ni skulle "resa till gud Lenins förlovade land och det med första lägenhet". Enda hindret tyckes vara att taga reda på vad Hieronymus är för en. Hoppas ni har uppfiskat honom, så att ni kan anträda färden när som helst. Lycksam resa!

Hieronymus