Författare: Hans Göran

Tiden rusar iväg liksom drevs den av den ihärdiga storm som denna vinter ej synes vilja ge sig. De vägplogningsskyldige få i vinter väl göra rätt för betalningen. Vägarna har dock blivit nästan ofarbara, stora backar ha uppstått där det är jämnt land sommartid och vägarna på slättbygden likna mest ett stormande hav. Blir tövädret i vår ihållande och starkt så kanske mången får risk att nära nog följa med strömmen.

Den 3 mars gives en föreläsning i Ytterrödå, som till det bästa rekommenderas i allmänhetens ihågkomst. Föreläsare är intendenten Ragnar Jirlov, Stockholm, och ämnet är "Hur Sverges allmoge byggt och bott tiderna igenom". Föreläsningen belyses av skioptikonbilder. Får väl hoppas på att vädrets makter visa en mildare uppsyn då än nu vid adjunkt Cederblads föreläsning så att publiken blir talrikare än nu sist.

Under denna månad har allmänheten haft att fullgöra sina deklarationsplikter. I vad mån var och en deklarerat till sitt samvetes tillfredsställelse är ej gott att säga. Tavelsjö-borna äro ju alltid samvets sanna.

Den nu åter uppblossande spanska sjukan har även låtit höra av sig i våra trakter i det att en del ströfall förekommit. Någon art av epidemi har den hittills ej antagit. En del personer ha låtit åderlåta sig för att motverka sjukdomen, till vad verkan det hava kan.

Skottåret har nu på allvar börjat för våra damer, detta märks tydligt. Till "en Janne på Kläppen" har en Vindel-tös med signatur "tro, hopp och kärlek", sänt sina hyllningar för hans "mycket intressanta brev i Kuriren för en tid sen". Vykortet ifråga har dock av posten ej kunnat sändas till dess rätta adressat utan finnes att avhämta å handelsboden i östra byn. Hoppas att "Janne på Kläppen" avhämtar sitt brev. All önsklig lycka till den ädla tösen! 1924 ha vi åter skottår, med detta tröstar sig.

Hieronymus

Under den senaste tiden har här en riktig vetemjölspanik varit rådande. Folk har köpt om sig med vetemjöl, somliga ha lagt sig till med ända till två säckar. Man blir nästan arg, när man märker hur folk av oförstånd ur nästan normala förhållanden framskapar så att säga kristider. Vad har resultatet blivit av detta köpande? Jo, kvarnarna och försäljarna av mjöl ha sett sig nödsakade att införa ransonering av mjöl, eller den föreskriften att man måste inköpa en lika stor kvantitet rågsikt som vetemjöl. Detta är till stort men för den köpande allmänheten på landsbygden, som för husbehov odlar den råg som behöves. Dessa se sig kanske nu nödsakade att reda sig utan vetemjöl i hushållet, emedan de ej kunna köpa båda mjölsorterna med de höga priser, som nu är rådande. Räcker den nu från den första i denna månad tillämpade förordningen länge, torde ett allmännt missnöje börja göra sig gällande bland bondeklassen. En förordning, som borde tillämpas vore den, att handlandena ej finge försälja hur stora kvantiteter vetemjöl som helst till de personer, som begära att få köpa säckvis, men detta skulle man ha börjat med förut. Tidens tecken utvisa, att vi kanske stå inför samma förhållande som hösten 1916.

En prisförhöjning som ej mötts med blida ögon är det höjda sockerpriset. Det ginge välan, om det vore de sockerkvaliteer, som gingo att köpa i "den gamla goda tiden", men nu är det ju endast de undermåliga kristidskvaliteema.

När jag nu liksom har givit mig till en prisexpert för en stund, kanske jag får nämna att slaktdjurspriserna har den senaste tiden visat ett oavbrutet fallande. Prisen på kalvskinn äro däremot mycket höga, tio och tolv kronor betalas för sådana. Även priserna på livkor hålla sig i höjden fortfarande, kanske beroende till största del på den rika tillgången på hö. Smörpriserna ha den senaste tiden varit i sjunkande. F.n. betala ortens uppköpare 5:25 och t.o.m. mindre ibland.

Så till sist en kollegial hälsning till "en Janne på Kläppen", och "En Olle i Skogsbryne", som under den senaste tiden i denna tidning ha börjat hjälpa mig att hålla vid makt nyhetsförmedlingen från vår by eller Tavelsjöbyigda, som ni säger. Dessutom en hälsning till Heinolus, som i Umebladet har börjat att skriva brev från Tavelsjö.

Lycka åt er alla tre och förresten alla andra, önskar
Hieronymus

Innevarande vinter är just inte att berömma för någon särdeles gynnsam väderlek. Ofantligt snörik är den och ännu torde i detta avseende måttet ej vara rågat. Det snöade tjugondag Knut, och gamla märken säga att om det snöar denna dag, ha vi att vänta tjugo urar till.

För dem, som ha timmeravverkningar, ställer den myckna snön till mycket arbete med vägar, likaså är det otrevligt arbeta med huggningen till följd av den mängd snö och is, som hopat sig i träden. Skogen far även illa av snön, som nedtynger och avbryter grenar och toppar, helst när stark storm är rådande. Några stora timmerdrivningar äro denna vinter ej å färde.

Den stundande tiden synes skall bli en kristid för bönderna. Allt vad de producera till avsalua sjunker i pris, medan det de behöva köpa stiger. Särskilt beträffande klädesmarknaden synes stark prisstegring förestående. Järnvarorna tyckas likaledes snarare stiga i pris än falla. De som inbillade sig att när kriget slutade allting åter skulle återgå i sina gamla gängor ha blivit grundligt besvikna. Man måste se tiden an med lugna blickar. Kanske på en tid av 5 á 10 år någorlunda drägliga förhållanden åter ha inträtt. Förr torde det ej vara lönt att hoppas på bättre tider.

Rödå föreläsningsförening har för vårterminen 1920 följande program: den 5 febr. redaktör I. Österström, Härnösand: "Bland kämpande folk i världskrigets sista timmar"; den 22, febr. läroverksadj. Carl Cederblad, Umeå, dubbelföreläsning om Sörmland, det leende landet"; den 3 mars intendenten Ragnar Jirlow, Stockholm: "Hur Sverges allmoge byggt och bott tiderna igenom"; den 21 mars red.-sekr. Axel-Magnus Carlsson, Umeå: "Östergötland, natur, folk och näringsliv"; den 8 april docenten Efr. Briem, Lund: "Människans behov av religion"; den 17 april direktör Edvin Westerlund, Brattby: "Jordens krav på sin man"; den 18 samma föreläsare och samma ämne i Tavelsjö folkskola. Så kommer komminister Gust. A. Grubbström, Vännäs, att hålla föreläsning över ämnet "Buddha, den störste av Indiens heliga". Denna föreläsning var utsatt till den 25 januari men blev framskjuten på obestämd tid. Jag vill här passa på och uppmana till allmänt besök av de värdefulla föreläsningarna! Bliv även medlem i föreningen och stöd den i dess arbete och kamp för allmän upplysning! Medlemmars årsavgift är blott tre kronor. Då har man fritt inträde till alla föreläsningar. Om det skulle finnas någon med ett ömmande hjärta för denna föreläsningsförening, som ville räcka sin hand till hjälp genom att bidraga med kontanta medel mottagas även dessa med stor tacksamhet, ty föreningen har att kämpa med ekonomiska svårigheter, särskilt skjutsarna ställa sig synnerligen dyrbara genom ortens avlägsna läge från järnvägsstationer samt andra föreläsningsföreningar. Men viljan är god hos de nuvarande medlemmarna, så att föreningen kommer nog att kunna klara sig.

Det ohyggliga väder, som under lördagen och söndagen varit rådande, har tillställt än den ena och än den andra förödelsen. På lördag kväll slocknade det elektriska ljuset helt plötsligt och har ej i skrivande stund återkommit. Telefonledningarna äro också ramponerade på flera ställen. Den oerhörda mängd snö, som fallit, har hopat sig i meterdjupa drivor, för det mesta på gårdar, varför somliga äro nästan isolerade. Ett drygt göra torde bortskaffandet av snön bli. Ett allmänt önskemål är nu hos befolkningen att blidväder bleve något körföre å vägar samt den djupa snön i någon mån sammansmälte.

Hieronymus

Den 17 december 1919, professor Portas dag, är nu lyckligt och väl förgången. Intet märkvärdigt hände i våra trakter, dagen var mulen som en annan vanlig midvinterdag. Hos somliga människor hade nog den tanken fäst sig, att det skulle inträffa något uppseendeväckande. En del personer hade börjat se en mörk fläck på solen en hel vecka i förväg, de sade åtminstone så. Om den solfläcken existerat blott i skådarens fantasi eller i solen kan jag ej avgöra.

Ett synnerligen gott före har under den senaste tiden varit rådande. Därför har också ett rörligt liv rått å våra vägar med körslor hörande till hem och gård. Ovanligt lugnt är det denna vinter med förtjänsterna i skogarna. Det har berättats att efter Tavelån ej en enda stock denna vinter kommer att framköras.

Julen närmar sig med raska steg. I hemmen råder en febril brådska för att kunna få allt i ordning till jul. Intet i matväg torde denna - sedan 1913 första fredsjul - behöva sakna. I matväg har ju julen sina traditioner. Nu finns det ju både fisk och fläsk, gryn och rågsikt, dessa för en jul så viktiga faktorer. Så till sist torde det elektriska ljuset i högsta mån bidraga till att göra denna jul till en glad jul.

En god och glad jul med matlust och glädje samt ett i allo lyckosamt nyår med hälsa och välbefinnande, tillönskas både vänner och ovänner, kända och okända, unga och gamla av.

Hieronymus

Kung Bore har nu gjort sitt intåg i våra bygder på renaste allvar. Dagarna äro mörka och kulna, ruskiga och snörika. En ganska sträng köld rådde dock en längre tid innan snön kom detta till ovärderligt gagn för de som under vinterns lopp ha att färdas över sjöar och myrar, vilka nu tillfrusit fullt bärkraftigt.

En tjuvskyttehistoria har de senaste veckorna varit ett allmänt samtalsämne. Älgen skulle ha skjutits strax intill Högland på aftonen den 15 oktober och under påföljande natt bortförts. Spåren i snön kunde följas till Umeå - Degerforsvägen. En annan älg skulle samma dag ha fällts invid Jäktande i Vännäs socken. Historien är i sitt slag sällsynt i våra trakter på den senare tiden.

Fredagen den 21 dennes höll kapten Ernst Liljedahl föreläsning i Tavelsjö folkskola över ämnet: Livets mening. Ämnet var kanske det allra bäst valda. Föreläsaren började med att det funnes två åskådningar om livets mening, nämligen: den materialistiska och den spiritualistiska. För att få den rätta åsikten om livets mening måste man begagna sig av den spiritualistiska. Föreläsaren framhöll vidare huru som människans andeliv var att likna vid ett träd, varav grenarna utgjordes av det sköna, arbete, lycka, glädje m. fl. Själva stammen måste dock bestå av godhet och kärlek till det idel goda. Föreläsaren avslutade sin gedigna föreläsning med att citera Victor Rydbergs minnesrika ord: Vad rätt du tänkt, vad du i kärlek vill, o.s.v. Föreläsaren avtackades med en ihållande applåd från den till ett 125-tal uppgående publiken.

Föreläsningen var den första som hölls i Tavelsjö för höstterminen, de andra föregående ha hållits i Ytterrödå, där det största antalet av medlemmarna inom Rödå-ortens föreläsningsförening äro tillfinnandes. Varför icke bilda en föreläsningsförening i Tavelsjö så att man ej behövde resa den långa vägen till Ytterrödå för att åhöra föreläsningarna? Tavelsjö är en så pass stor by att den kunde bilda en förening själv, blott intresse funnes. Nämnas bör att den nu omtalade föreläsningen var besökt av personer som trotsat både den dåliga väderleken samt ända till en och en halv mils väg. Hos sådana personer finnes intresse för en föreläsning.

Hieronymus