Författare: Hans Göran

Den snart tilländalupna månaden har präglats av ett ruskigt väder, men det är ju vanligt för februari att bjuda på snö och köld. Dessutom är det ju även märken, som båda gott för kommande sommar, att denna månad har otrevligt väder.

I denna månad har våra samveten haft ett särskilt jobb, jag tänker nu på deklarationerna och närmast på dem som ha något att deklarera. Tror dock att de allra flesta gjort sitt bästa för att med lugn och tillfredsställelse kunna sätta sitt namn under, "att jag efter bästa förstånd meddelat de lämnade uppgifterna, bekräftas på heder och samvete". En del deklarationsuppgifter torde dock komma att se litet märkvärdiga ut i taxeringsnämndens ögon, ty för mången har nog ej "debet" och "kredit" närmat sig varandra. Troligt är dock att nästa års deklarationer se ännu mera märkvärdiga ut, ty den felslagna skörden under den gångna sommaren kommer härvidlag att spela en stor roll. För att deklarationsuppgifterna skulle kunna bli, vad de borde vara, skulle fullständig bokföring föras av varje deklarationspliktig. Eljest måste man hugga till i många fall med en rund summa och denna kan ej bli så fullt korrekt som vore behövligt.

En hel del smärre avverkningar pågår denna vinter i våra trakter, vadan en del förtjänster erhållits. Efterfrågan på timmerhuggare var också ganska stor vid nyårstiden, och en del bondpojkar befinna sig också uppe i de stora drivningsområdena.

Efterfrågan på hö och halm är synnerligen stor denna vinter och de halmskullar som legat orörda ett par år ha nu en strykande åtgång.

Sistlidne helg hade vår blåbandsförening ett uppryckningsmöte. Föreningen har ju legat nere ett flertal år, men under den sista tiden ha intresserade krafter varit i rörelse för att återigen bringa liv i föreningen. Detta synes också ha lyckats över förväntan. Predikant J. Palmgren från Robertsfors medverkade med fördrag under helgen. Lördagsafton talade han för D.U.F:s räkning. På söndagen höll han högmässa, vartill mycket folk var samlat, ty predikant Palmgren har ju förr verkat i dessa bygder, och det var nu tolv år sedan han sist besökte vår by.

Kl. 3 em. på söndagen höll Umeå-kretsen av Västerbottens läns blåbandsförbund sitt årsmöte här, besökt av ombud från Rödå och Kroksjö blåbandsföreningar. Kretsrådet omvaldes i sin helhet och består av följande personer: Karl Karlsson i Rödåliden, ordf., Johan Andersson i Österå, kassör och sekreterare. Helge Ohlsson och Karl Pettersson, suppleanter. Nils Karlsson och Albert Olsson revisorer.

Kl. 4 höll predikant Palmgren ett kraftigt och väckande nykterhetsföredrag. Före och efter föredraget bidrog Tavelsjö kyrkokör med några synnerligen väl utförda sånger. Därefter följde kafferast, varvid kaffebordet hade en livlig omsättning. Så följde en kort avslutning och därpå höll blåbandsföreningen sitt årsmöte under ordförandeskap av Kroksjö blåbandsförenings ordförande, hr Karl Pettersson. 16 nya medlemmar inskrevs i föreningen och välkomnades hjärtligt. Så vidtog val av styrelse och utföll det sålunda: hr C. M. Holmgren, ordf., Helge Ohlsson, vice ordf., fru Adele Forsberg, sekr., Frida Forsberg, vice sekr., Algot Johansson, kassör, John Johansson, Albert Olsson och Karl Israelsson, suppl., Signe Johansson och Karl Karlsson, revisorer. Föreningens möten skola hållas andra söndagen i varje månad.

Det är att hoppas att föreningen har en framtid för sig, och att den kan komma att uträtta något för den sak den verkar för. Blott allmänheten och särskilt ungdomen omfattar arbetet med lust och intresse finnes det goda utsikter för framgång.

Hieronymus

Med storm och snöyra gjorde kung Bore sitt intåg, och när jorden äntligen klätts i den vita skruden, lät han giva sig tillkänna genom en liten köldknäpp. Nu bjuder han återigen på snö. Ett gammalt ordspråk säger: >Anders braskar och julen slaskar>, och håller detta streck ha vi kanske att förvänta oss ett slaskigt julväder, ty Anders-dagen var rätt så bister.

Något vidare slädföre kan man ännu ej säga att det är, därtill lade sig den första snön för ojämn. Trots detta råder dock en livlig trafik efter vägarna, ty för bonden finnes ju en hel del körslor som uträttas lättast på den första snön.

Det påbud som utgått till de ploghållningsskyldige inom detta landsfiskalsdistrikt, att vägarna skola renplogas från snö, så att biltrafiken obehindrat kan fortgå medan ej alltför stora mängder snö har kommit, har nog hälsats med delade känslor. De plogningsskyldige ha ju ej så högt betalt att de kunna lägga ned några stora arbeten på vägarna, och dessutom, skola vägarna hållas så att biltrafiken far fortgå, blir det aldrig något bra slädföre. Bilägarna här i dessa trakter ha dock satt sina bilar i stall, vadan det kanske är till liten nytta att hållas i gott skick för släddonen, får ju allmänheten vara glad, ty rätt så ofta brukar det brista även i den vägen.

Tavelsjö kommer att till en annan sommar få en ny kyrkogård; den nuvarande, som redan är upptagen och för liten, kan ej utvidgas på grund av olämpliga tomtförhållanden, vadan en flyttning har ansetts nödvändig. Den nya begravningsplatsen kommer att anordnas i skogen en bit norr om kyrkan. Både provinsialläkaren, länsarkitekten o. kyrkorådet ha den sistlidna veckan utsett platsen och träffat avtal med jordägarna. I och med det att den nya begravningsplatsen tages i bruk kommer nog det behövliga begravningskapellet att uppföras.

Den sistförflutna veckan och de första dagarna i denna vecka har varit en penningutgifternas tid. Kanske både berättigade och oberättigade hårda ord ha sagts om den höga kronoskatt­debetsedeln. Vad som gjort den så hög, är ju vägskatten, som i många fall utgör mer än halva summan av skattebeloppet. Trots att det råder brist på pengar har dock skatten erlagts av de allra flesta, vadan de som komma på >restländen> torde vara lätt räknade.

Några omfattande skogsavverkningar i dessa trakter torde det ej bli denna vinter, så de bönder som vilja ha sig timmerdrivningar få nog söka sig till andra platser efter sådant.

Julen närmar sig med raska steg och våra handlande ha redan börjat visa tecken som tyda på jul. Skall i ett senare brev återkomma när lutfisken har börjat dofta.

Hieronymus