Julen, denna midvinterns stora högtid, är åter ett minne blott. Här i denna vrå av världen, har den förflutit lugnt och stilla, och utgjort en fridens och hemmens ljuvliga högtid. Gudstjänsterna hava ej varit så talrikt besökta som under vanliga förhållanden, kanske beroende på det miserabla föret. Vid ottesången medverkade våra sångkörer på ett förtjänstfullt sätt, vilket än ytterligare bidrog att höja julstämningen. Framme i koret hade två julgranar placerats och strålade under julottan med sina tända ljus.
Den enda allmänna festlighet, som bjudits på under julhelgen, var den fest, som våra sångare anordnat i folkskolan annandagens afton. Festen började med en konsert i kyrkan, varvid både manskören och kyrkokören medverkade. Det goda prograrhmet utfördes till full belåtenhet. Utförandet av "Kristallen den fina" saknade kanske något av känsla i tonen. Folkskollärarinnan fröken Ingeborg Åberg bidrog under konserten med flera musikstycken å orgel.
Efter konserten samlades man i skolsalen, där kaffebordet stod dukat o. man lät sig väl smaka. Sedan visades en tablå, föreställande "Tomten" av Viktor Rydberg, vars utförande blev synnerligen lyckat och avtackades med en kraftig applåd. Ganska mycket folk övervar festen, mest ungdom förstås, ty det har ej givits några andra nöjen. Vad som kanske gjort denna julhelg särdeles minnesrik, är den allt annat än typiska julväderlek som varit rådande. Käringhalkan och regnets smattrande mot rutorna har ej ingivit någon riktig julstämning. Denna har ej varit att söka i naturen utan endast inomhus vid julgranen och klapparna jämte andra helt för julen typiska företeelser. Ingen kan minnas ett så häftigt töväder vid jultiden. Vi ha ju också upplevt en "bar" jul med något av vår över sig. Ibland vill det synas, som talet om Nordens kalla vinter ej längre skulle stå sig i verkligheten, men kanske vi ha kvar det längre frampå vintern, det vi nu sluppit undan i form av snö och köld.
Åter stå vi vid ett årsskifte, med ty åtföljande tidningsprenumeration, och hoppas jag att alla nykterhetsvänner känna sin plikt: att endast prenumerera på nykterhetsvänliga tidningar.
Till sist får jag önska alla läsare och läsarinnor av vår "Kurre", både kända och okända, ett i allt gott lyckosamt 1925.
Hieronymus